Hejsan!
Jag vill visa er denna bild som jag hittade i en sagobok som jag fick läsa en dag på mitt jobb, det fanns många roliga bilder att bara titta på, jag och barnen tittade en lång stund (hela sidan syns ej här) det var tomtar av alla sorter.
Och plötsligt ser jag en liten tomterackare som bär hörrapparat!!!!
( Tomten som är i mitten)
Jag pekade på tomten och utbrast -men han har en höris!!
Jaa men de ju en sån som du har , Annelieeee utbrister barnen i kör!
Nåväl, jag passar på att önska er alla en God Jul och att ni får må gott och träffa familjer, de nära och kära och bara umgås.
Lyssna på julmusik, lyssna på olika historier som de kära berättar, och få höra lite på prasslet från julkappspappret givetvis, för du har väl varit snäll ; )
GOD JUL ! / bloggerskan
Hej!
Tänkte skriva några rader om när jag fick träffa en hörselpedagog borta i stora staden! Genom "min" trevliga audionom som jag har fått ha nu flera gånger så fick jag tips att jag skulle absolut träffa en hörselpedagog, och till sist blev det dags.
Jag var lite smånervis vad det var för nånting, och vad ska jag säga?
Men det var inga som helst problem, det var en alert kvinna som "surra" mig in och hade parkerat sig vid bordet vänt mot ljuset från fönstret, för att jag ska kunna "se" vad hon sa!
Men hallå, jag tänkte, men snacka om att ha koll på läget. Jag blev helt lugn.
Jag fick berätta lite om min hörsel, om hur det går på jobbet, familjen m m
Och jag blev informerad om vad hon kan hjälpa mig med, som t ex om man tycker att det är jobbigt och man känner att man inte kan jobba på som vanligt p g a sitt hörselhandikapp, så ska vi veta att hjälp finns att få!
Eftersom att jag jobbar i förskola så berättade hon att det var vanligt att förskole/skolpersonal jobbade deltid, korta dagar eller en ledig dag mitt i veckan för att kunna ha lite ljudvila! Individuellt så klart.
Jag jobbar för tillfället 100% och det går ju hyfsat bra. Jag kan ju erkänna att jag vilar öronen på kvällarna och vill inte göra nåt annat än att vara hemma och bara vara, inte lyssna på nåt.
Vintermånaderna är ju värst eftersom det kan bli mer inomhusvistelse. Man är trött, och det är mörkt, långa kvällar, inspirationen ligger på lägsta nivån.
Men så tyvärr blir man inte yngre heller, fast man känner sig som tjugo ibland....
Det ordnas träffar och man får ta med sig nån man tycker ska få en inblick om handikappet eller gubben/gumman och samlas och bli informerad om olika saker samt att träffa andra i samma läge är ju värt mycket.
Det ser jag fram emot att få göra!
Det var allt för den här gången! Ha de gott!
